Bara Jag

Bara Jag

söndag 22 januari 2012

Vinter

Idag har det snöat en hel del, det blev vitt på marken och ligger fortfarande kvar. Jag har ingenting emot snö, tycker rent av om snö och det är vackert när allt göms under ett mjukt, vitt täcke. Jag tycker att snö hör ihop med vinter och har varit glad åt de två senaste åren då det varit kallt och mycket snö.



Men jag gillar inte snö i stan. Om man inte plogar bort snön trampas den ner och det blir glashalt. När man plogar bort snön så blir det glashalt efter plogen. Snön tinar på dagen och fryser på under natten så det blir glashalt. Ni förstår vartåt det här lutar - jag gillar inte när det är glashalt.

När det är glashalt är jag rädd för att ramla och då går jag och spänner mig hela tiden, jag blir stel som en planka och stapplar fram försiktigt, försiktigt. Det måste se en aning roligt ut och förmodligen skulle jag kunna söka jobb här:



Förra vintern så hade det snöat jättemycket under natten och man hade inte hunnit ploga gatorna innan jag skulle gå till jobbet. Jag bestämde mig att ta spårvagnen de två hållplatserna till jobbet för att slippa pulsa fram i ankeldjup snö.
När spårvagnen stannade och dörrarna öppnades stod jag öga mot öga med en snöhög som räckte mig en bra bit över låren. De hade nämligen plogat gatan vid hållplatsen men inte hunnit ta bort snövallen mot vägen. Det var bara att kliva in snön och inse att jag hade lika gärna kunnat promenera.



Så nej, jag gillar inte snö i stan.

2 kommentarer:

  1. Roger Eriksson22 januari 2012 21:08

    Oj vad jag håller med dig Kirsi. Jag gillar, tro det eller ej, snö jag med. Det är vackert, mysigt, ljust o.s.v... Men, eftersom jag avskyr att frysa, vänta på uteblivna spårvagnar och riskera att bryta nacken så är jag bara SÅ tacksam över att det inte blivit några massor av det där vita i år. Vi får bilda en klubb, "Vi som gillar snö men som inte önskar oss någon" :-D

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den klubben låter bra och jag vill verkligen vara med! Vi kanske till och med kan värva några till? Och så kan vi ha ett hemligt tecken så vi vet vilka som är medlemmar...

      Och alla som går obehindrat och orädda på hala gator tacklar vi i smyg. När dom dråsat i backen skakar vi på huvudet och säger: -Ja, se där vad halkan ställer till med! medan vi krampaktig håller oss upprätta med stela knän och spända muskler.

      Radera