Så halt det är ute! Eller "Snorhalt" som Aftonbladet skrev, och för en gångs skull är det sant det som står i kvällstidningen.
Det ligger en tunn, tunn hinna av is på trottoarerna, den är så förrädisk för den ligger fläckvis och det går inte att se var det hala är. Man går och får upp lite fart och det går bra - och så PANG - är det en fläck som får en att nästan dratta på ändan.
Jag går stel som en pinne, spänd som en fiolsträng och aktar varje steg. Är så rädd att jag ska ramla och bryta ett ben eller en arm, eller varför inte både ett ben och en arm i en kombination. I knappt styrfart lullar jag fram. Till och med farbror Orvar, 98½ år pinnar förbi mig, han fuskar för han har rollator att stödja sig på men det har inte jag.
Må jag klara mig utan brutna ben och armar
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar